Samtidigt hos Hanna

Rough

Jag försöker att planera min framtid - och det är väl väldigt mycket lättare sagt än gjort. För alla som vill komma och hälsa på och sightseea i mitt barndomshem VÄLKOMNA till Sthlm i sommar! Där ska jag vara stationerad exakt hela juni, juli och aug. Råkade skaffa mig en större lägenhet i Umeå. Som det ska flyttas till också. Fast jag hoppas lite på att vara kvar i huvudstaden till hösten. Samtidigt som jag inte kan tänka mig något annat än att bo i Umeå. Eller förlänga min praktik här och vara kvar i Pretoria. För Sydafrika ändå. Och ändå inte. Det löser dig med tiden och det kommer att bli bra - för att använda mig av rätt tomma uttryck som jag själv strör omkring mig i tid och otid. Här är ett ganska ambivalent inlägg som ni märker. Men ibland - ibland är det bara väldigt skönt att vara långt borta.

But I didn't wanna live that way, reading into every word you say

Vill bara påpeka hur mycket Somebody that I used to know spelas här (Highveld Stereo, Joburg's No 1 Hit Music Station). Jag gillar den fortfarande. Ganska mycket faktiskt.

Varför ni alltid måste vänta på att jag ska plattånga mitt hår

Om inte - kaos.

Idag

Fick jag frågan om språket i Sverige är franska. Nej. Annars. Trött. Jättetrött. Har pratat en massa som jämställdhet. Och haft en episk beef på sociala medier med Peter om vad som är bäst modern, eller historisk litteratur. Och pratat sommarplaner med Jesper. Men nu, nu ska jag sova.

Det är alltså i Kapstaden jag ska bo när jag blir stor

Annars

Satt i ett stort konferansrum. I kavaj. Med viktiga män. Och min handledare. Som vände sig mot mig inför alla och sa "Hanna. Kan du förklara för oss hur fan du tänkte när du skrev att du ville marknadsföra hela vårat varumärke genom klistermärken på baguetter?". Känslan av ren och skär lättnad att vakna och inse att det var en dröm.

Mamma och Pappa

Pappa har en teori om att man ska vara avundsjuk på sig själv lite då och då, för att faktiskt uppskatta det som finns omkring en. Long story short - det finns ju längre utlägg som ni kan tänka er. Jag håller faktiskt med om det där och här kommer en liten cudos till mina kära föräldrar (inte bara för att jag precis fick låna pengar för att kunna ta mig hem från södern till norr). Mina vänner gillar er och det gillar jag er för! Nog för att folk borde se hur det kan vara i köket klockan 7.30 en onsdagsmorgon när "smörknivarna leder värme och det var väl helvete att smöret smälter så fort på mackan när man brer" eller "kan du ge mig huvuddelen när du är klar" (som i klartext betyder att jag har ingen användning av Näringslivsdelen och läs lite fortare). MEN. Det gör mig genuint glad, och stolt över att mina vänner tycker att det är kul och intressant att hänga med er. Och att de gör det när jag inte är med. Och att "If I fly over to Sthlm for a project meeting, do you think I could stay at your parents to catch up a bit, even if you're in Umeå?" kommer spontant. Helskotta, ta åt er nu elderly people.

Dagens

Vill ha långt hår igen. Kanske lugg. Luggambivalensen.

Val to the borg!

Valborg igår! Och insikten av att vi inte får gå på någon studentmottagning i år. Det resulterade i paj och sallads buffé, liten eld och mycket folk i Camp Woodhill/Juholts kök. Rätt fett faktiskt.

Det var inte värt det

Det fysiska resultatet av de här senaste månaderna, och allt vad de har inneburit. På the upside. Hållbarhetstänket, att jag numera kan ha samma jeans som jag hade när jag var sexton igen.

Konsumtion

Det har efterfrågats en liten redovisnings av shoppingalster. Håll i er nu. Och ifrågasätt för all del inte är ni snälla, för det finns ingen förklaring till att jag fick en sådan jäkla urge att köpa salladsbestick när jag var vid Lisbonfalls. I alla fall. Salladsbestick. Tre par trosor (försenat bagage, tack Lufthansa). En trägiraff - med mycket psykedeliskt mönster. En karta över New York. En lång kofta. En hoodtröja (det är det här med hösten vet ni). Strumbyxor. En ögonfransböjare. En plastburk. En handkräm. Ett linne. Helt galet, som ni märker!

Inköp

Eftersom jag är i Sydafrika så köpte jag idag en karta på Manhattan, som ska ramas in och hängas upp bredvid min favorittavla (som för ickeinsatta är frimärkstavlan jag fick av Sara Bränkzor i julklapp).

På tal om nedanstående inlägg

Igårkväll. Jag: Jag tror att jag har någon slags minikris. Peter: Okej. Vi börjar med att du slutar lyssna på Kent.

På tal om nedanstående bild

HEJ OCH HÅ! Umeåvänner, ser ni vad mitt hår har växt sen jag klippte det (kanske den 16/2? Jag vet inte, men det var i samband med Fejknyår)? Ni andra, ser ni vad kort mitt hår är till skillnad från vad det brukar vara? Slut på ytliga meddelanden. Önskar lite att jag kunde se Caotico live på Scharren på Valborg. Är man i Umeå och inte går dit borde man fan i mig skämmas.

Bildbevis på att jag är här, och inte har anställt en spökbloggare